En av Skolverkets tankar med de nationella proven Àr att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lÀrarna i vÄr studie ocksÄ anvÀnde sig av men ansÄg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. VÄrterminen 2009 infördes nationella prov för Ärskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i bÄde svenska och matematik samtidigt infördes mÄl att uppnÄ i bÄda Àmnena för Ärskurs 3. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska Ärskurs 3 med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarnas planering och bedömning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat lÀrare pÄ tvÄ olika skolor om deras syn pÄ nationella proven.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mÄn som de texter som testar elevernas lÀsförstÄelse i de nationella proven för svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 underlÀttar för andrasprÄkselever. För att kunna svara pÄ studiens syfte sÄ har studien begrÀnsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst Àr tvÄ text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlÀtta förstÄelsen av texter för sÄvÀl första- som andrasprÄkslÀsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frÄgestÀllningar som finns sÄ har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berÀttande text frÄn de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas lÀsförstÄelse.

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om den undervisning som lÀrare som arbetar i grundskolans tidiga Är bedriver pÄverkats till form och innehÄll av de nationella proven i skolÄr 3. Undersökningen bygger pÄ sex intervjuer gjorda med lÀrare som arbetar i skolÄren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfÀllena Àr att lÀrarna Àr övervÀgande positiva till de nationella proven i kÀrnÀmnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte pÄverkats sÀrskilt mycket av proven. DÀremot visar resultatet att samtliga lÀrare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Syftet med det hÀr arbetet var att fÄ en djupare förstÄelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lÀrare tyckte om de nationella proven och hur de pÄverkar undervisningen, bedömningen och betygssÀttningen i matematikÀmnet. I studien har fem verksamma lÀrare i Ärskurs 6 intervjuats angÄende sina Äsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lÀrarna Àr positivt instÀllda till proven men att bland annat rÀttningen Àr det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor pÄverkan pÄ undervisningen enligt lÀrarna dÄ de repeterar mycket inför proven.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om de nationella proven i svenska för skolÄr 5 uppfyller kraven frÄn kriteriet godkÀnd. Vi vill Àven se om det finns en samsyn mellan lÀrarkategorier nÀr det gÀller tolkning, vÀrdering och bedömning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om betygssystemet, bedömningsteorier och nationella prov. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i tre steg; enkÀter, tvÄ delprov att rÀtta samt intervjuer med standardiserade frÄgeomrÄden.Undersökningen visar att det oftast Àr lÀrarens egna tolkningar och vÀrderingar som styr sjÀlva bedömningen. Det rÄder ingen samsyn mellan lÀrare pÄ olika stadier, trots att de nationella proven ska ge en rÀttvis och likvÀrdig bedömning i hela landet.VÄr undersökning Àr liten och mycket begrÀnsad. Den Àr pÄ inget sÀtt heltÀckande utan ger bara en bild av hur bedömningen av de nationella proven kan gÄ till pÄ en skola..

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddÀr lÀrare frÄn tvÄ olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlÀrarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angÄende de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lÀrarna pÄpekadeatt proven anvÀnds bÄde summativt och formativt, formativt framförallt i Ärskurs 3 och summativt i Ärskurs 6.En uppfattning Àr att anvÀndningen av resultatet av de nationella proven har Àndrat karaktÀr sedan de istÀllet frÄn att ha skrivits i Ärskurs 5 nu skrivs i Ärskurs 6.Elevernas resutat pÄ de nationella proven Àr en del av underlaget som anvÀnds vid bedömningen och betygsÀttningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska ocksÄ vÀga in..

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gÀllande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven Àr rÀttvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven bÄde gÀllande det proven mÀtte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock pÄvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rÀttvisegraden Àr viktig för provens existensberÀttigande samt att central, frÄn lÀrare och elever distanserad, rÀttning och bedömning av proven Àr efterstrÀvansvÀrd..

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.